Så det var ju bara att sätta igång.
Gjorde smet efter ett recept på ica.se, trots att det hade fått många dåliga kommentarer så följde jag det, för några hade ju ändå tyckt att det fungerade bra.
Jag har även för mig att jag använt det receptet tidigare, men jag är inte säker...
Man kan ju lugnt påstå att de blev frasiga i alla fall...
De höll inte ihop för fem öre, tunna som papyrus helt utan innehåll. Som två tomma skal som satt fast i varsin sida av våffeljärnet. Ganska gott, men inget man vill äta sig mätt på.
Så här blev järnet! Undrar om det någonsin kan bli några våfflor i det igen.
Jo, man kan säga att det blev pannkaka av alltihop. Jag gav upp med järnet, och då skulle jag förvandla våffelsmet till pannkakssmet. Låter ju enkelt, bara det att jag hade bara ett ägg kvar. Men det fick ju duga, det var ju även bakpulver i smeten så det blev tjocka pannkakor och både Fabian och jag blev "övermätta" och hamnade i paltkoma...
5 comments:
Så tokigt det kan bli! Saknade dej idag...
//Cicci
Vad är Fabbe för sjuk? Hälsa honom att han skall krya på sig från oss i Tortuna
Cicci: jag blir hemma imorron oxå sen får vi se
Malin: jo han är förkyld, men vi är ju vana vid 40 graders feber och det har han inte, så vi tycker han är ganska pigg...
Oj vad ni håller på =)
Krya på Er hälsningar från M-torp
Vill bara uppdatera ang. våffeljärnet.
När det hade svalnat lossnade hela våffelskorpan i ett stycke så nu är det så fiiint igen!!!
Post a Comment